Världen skakar av dagens stora avslöjande. Efter otaliga klagomål och dramatik som skulle få en övermogen bärbuske att rodna har vildrävarna äntligen fått sin vilja igenom. De kan hoppa. Det kunde de visserligen redan, men nu märks det att de har upptäckt sin egen förmåga på allvar.
Minns ni hur det var innan? Varje gång man gick förbi en grupp rävar hörde man samma visa: “När får vi hoppa? Varför kan inte vi hoppa? Hur hoppar man ens?” Den typen av frågor fick marken att vibrera mer än studsande rävar i underjorden. Nu är det som att de glömt all sin längtan och istället funnit en ny passion. Att klaga på hoppandet.
Dagliga sysslan "Hoppa 50 gånger" har nämligen blivit rävarnas nya gemensamma fiende. Flera vildrävar syntes igår hängandes i trädtopparna, flämtandes som om de bestigit ett berg, trots att de bara gjort sin syssla halvvägs. En räv beskrev uppgiften som “den värsta prövningen man varit med om någonsin” medan en annan räv påstod att den fått akut existentiell kris under hopp nummer 27.
Vår kära Bunny, alltså jag, alltid förstående och samtidigt tveksam till att någonsin erkänna att hon själv kunde ha varit inblandad i problemet, tog ändå ett beslut. Efter att ha betraktat dramat kan jag nu meddela att sysslan sänks till 40 hopp.
Flera rävar jublade. Andra påpekade att 40 hopp fortfarande är 40 hopp. En tredje såg plågad ut redan vid tanken. Sammanfattningsvis verkar världens mest efterlängtade förmåga nu ha blivit ett av de mest omdiskuterade inslagen i vardagen.
Vildrävar kan hoppa. Frågan är bara hur länge innan de ber om att få slippa det helt. Kaninkuriren fortsätter följa dramat.
– Kaninen som aldrig tar ett onödigt hopp, Bunny